Parseiru UNDP Apoiu Ekipamentus Elektróniku Ba VPU

Dili, Parseiru United Nations Development Programme (UNDP) liu husi programa KOICA apoiu ekipamentus elektróniku ba Komandu Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL) liu-liu ba Servisu Investigasaun Kriminal Nasional (SIKN), Unidade Ema Vulneravel (Vulnerable Persons Units -VPU- sigla Iglês) hodi apoiu servisu VPU sira iha munisipiu.

Apoiu ida ne’e rezultadu husi enkontru meja redonda ne’ebe organiza husi VPU hodi konvida VPU munisipiu no parseiru hanesan ALFELA no UNDP rasik, hodi identifika difikuldade ne’ebe investigador VPU sira infrenta iha servisu fatin, funsaun husi ekipamentus hirak ne’e maka uza ba nesesidade investigador, wainhira Intervenentes sira labele marka presensa iha edifisiu VPU hodi fó deklarasaun ka depoimentu.

305805678_1511101839313797_1752023163120155595_n

Komandante Jerál PNTL Komisariu Polísia Faustino da Costa iha ninia intervensaun ba serimonia ne’ebe hala’o iha salaun enkontru Kuartél Jerál hateten serimonia ida ne’e maske ita hala’o simples maibé iha ninia signifikadu ne’ebe bo’ot tebes ba instituisaun PNTL oinsa atu eleva no haforsa ninia abilidade no kapasidade ba atendimentu públiku ne’ebe mai ho moto ida katak “Justisa ba Ema Hotu, Ema Hotu Presiza Protesaun”.

“Atu bele haforsa atendimentu no implementasaun ba programa sira ne’ebe ita iha, sai hanesan mós prioridade ida ba PNTL maka implementa aktividade Inisiativa Spotlight ninian no mós kontinua programa ne’ebe sai prioriodade ida iha PNTL iha tinan hirak ne’e no ba oin maka Sensibiliza no fahe informasaun ba iha ita nia komunidade iha asuntu Violensia Basea ba Jéneru no mós ba protesaun Feto no Labarik”, esplika Komandante Jerál PNTL ne’e.

Komisariu Polísia ne’e afirma liu tan katak programa ida ne’e sai hanesan programa prioridade ida husi programa prioridade hitu iha PNTL ninian iha tinan lima ba oin, no ohin ita hotu hamutuk iha fatin ida ne’e atu hare’e no hetan suporta/apoiu husi parseiru internasional no parseiru sira hotu maka atu bele atinzi kapasidade ba atendimentu maka hetan apoiu/meius ekipamentus husi parseiru sira.

Iha fatin hanesan Reprezentante Rezidensia UNDP iha Timor-Leste Munkhtuya Altangerel hateten nia parte sente kontente tanba UNDP no PNTL iha ona parseiria servisu ne’ebe independensia, UNDP konsidera katak importante tebes atu servisu hamutuk ho Polísia tanba dala-barak PNTL hanesan pontu kontaktu dahuluk ba ema barak ne’ebe presiza PNTL nia apoiu , inklui Feto, labarik feto no sovrevivente husi Violensia Basea ba Jéneru sira.

306324568_1511102512647063_2990819653851058084_n

“Importante tebes katak ami apresia Polísia nia nia servisu maka’as no asiste sira atu fornese apoiu diak liu ba ema vulneravel sira, UNDP Inisiativa Spotlight foin lalais ne’e hala’o avaliasaun preliminariu ida ba Unidade Ema Vulneravel, rezultadu ida hatudu katak iha limitasaun bo’ot iha sistema jestaun kazu iha nivel postu administrativu no ninia koordenasaun ho nivel munisipiu”, tenik Reprezentante Rezidensia UNDP iha Timor-Leste ne’e.

Munkhtuya Altangerel salienta tan katak agora dadaun transmite informasaun hala’o liu husi dokumentu físiku, kazu sira husi sub distritu ba munisipiu sira ne’ebe sai ona dezafia bo’ot ida no dala-barak rezultadu lakon ka tarde atu aktualiza informasaun. Além-de husi rezultadu ne’e, liu husi pedidu ofisial ida husi Komandante Jerál PNTL liu husi VPU dirize ba UNDP hodi hatudu katak presiza ekipamentu elektroniku ba Komandante no Ofisial VPU sira.

Ekipamentus hirak ne’e maka hanesan Laptop hamutuk 14, Printer hamutuk 13, Hardisk External hamutuk 17.  No iha fulan ida liu ba, parseiru TLPDP mós distribui ona Kamera hodi uza hasai fotografia Intervenentes sira nian, ho ida ne’e maka sufisiente ona hodi fó atendimentu ba vitima Violensia Base aba Jéneru.

Hola parte iha serimonia ne’e Inspetúr Jerál, Komandante Komandu Operasaun, Administrasaun, Xefe SIKN, Xefe Relasaun Internasional, Xefe Servisu, Xefe Departamentu inklui ekipa parseiru UNDP no TLPDP.

Media PNTL.  

CFP fo Formasaun Baziku ba Guarda Seguransa HNGV

IMGL9879

Dili- Sentru Formasaun Polisia (CFP-sigla portuges) fo formasaun baziku ba Guarda Seguransa Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV) nain 40 atu bele aumenta sira nia konyesementu no abilidade hodi halao sira nia knar diak liutan no professional.

Komandante CFP Interinu Inspetur Xefe Polisia Julio Barbosa hateten prosesu formasaun hotu-hotu nia objetivu maka oinsa atu muda mentalidade no karakter ema nian relevante ho situasaun ne’ebe maka Timor-Leste iha no aplika universal, Nia hato’o asuntu ne’e iha CFP Komoro Dili (19/09)

Nia hatutan formasaun ne’e sei foka liu ba oinsa iha konyesmentu konaba komunikasaun, manera oinsa uza radio komunikasaun, oinsa halo patrullamentu, edukasaun fizika, ordem unida, oinsa uza forsa bazeia ba Diretus Humanus, utilija algema, defeza pessoal no seluktan.

Formasaun ne’e hanesan formasaun ba dala uluk alende formasaun ne’ebe maka halao ona ba funsionariu Saneamentu Dili, Guarda Prijaun nomos seguransa PAX sira.

Iha okajiaun ne’e Reprejentante Diretur HNGV Raul Humberto Gama hateten Ita hotu hatene katak sirkulasaun no movimentu pasiente no familia pasiente durante oras 24 nia laran no membru Siguransa hirak ne’e maka asegura oinsa seguransa iha HNGV, loron ba loron sira sempre infrenta problema entermus ekipamentu oinsa atu atende vizitante sira iha ospital tanba ne’e Formasaun ida ne’e oinsa atu forma sira oinsa atu utilija ekipamentu seguransa ne’ebe maka sira iha para atendementu iha ospital ho professional.

IMGL9943

“Husu Guarda sira tenke hakruk ba regras durante iha formasaun no konsentra hodi simu materia no pratika ne’ebe maka Instrutor sira fo no husu ba Instrutor sira atu fo teoria ne’ebe maka relevante ho sira nia servisu, etika komunikasaun no etika atendementu ne’ebe maka inportante tebes ba sira,” dehan Gama.

Iha biban ne’e agradese ba CFP tanba iha disponibilidade hodi atende ami nia proposta oinsa atu halao formasaun ba membru Guarda HNGV tanba sira nia atendementu dalaruma la reprezenta siguransa durante ne’e Ami hare lakunas balu ne’ebe maka membru seguransa infrenta.

Entretantu Reprejentante Komandante Jeral Superintendente Xefe Polisia Pedro Belo hateten formasaun ida ne’e inportante tebes tanba Guarda Seguransa sira persija iha konyesmentu tekniku no taktika se laiha konyesementu maka hanesan mos ema bai-bain ne’ebe maka hamrik iha odamatan.

“Kuandu maluk sira termina ona imi nia aan ba Guarda Seguransa maka Imi labele lori Imi nia organijasaun ba iha fatin servisu, labele lori partidu, no labele lori kor oi-oin ba iha fatin neba, nudar ajente seguransa ne’ebe kuidadu ema ne’ebe maka ba iha neba, funsionariu sira ne’ebe maka servisu iha ospital no pasiente hirak ne’ebe maka halo tratamentu iha ospital no ekipamentus hirak ne’ebe maka iha tanba ne’e se Imi tau Imi nia aan didiak maka ema hotu sei respeitu imi,” Komandante Belo husu.

Formasaun ne’e fahe ba faze rua kompostu husi Faze I Guarda Seguransa nain 20 hahu loron 19-30 setembru no Faze II nain 20 hahu loron 10-21 outubru 2022.

Abertura formasaun ne’e kompleta ho le akta husi Diretor Rekursu Humanus HNGV hafoin kontinua asina husi Reprejentante Diretur HNGV no Komandante CFP Interinu.

Formasaun ne’e loke husi Reprejentante Komandante Jeral PNTL Superintendente Xefe Polisia Pedro Belo ho prejensa husi Reprejentante Diretor FDCH, Xefe Gabinete no Xefe Departamanetu sira iha HNGV, Instrutor CFP no partisipante sira. Media PNTL

 

IMGL9853

CAC Hala’o Sosializasaun Formatu Arendimentu Bens Interese No Agradadu Familiar Ba Komandu PNTL

305083176_1502484516842196_1232617585247086066_n

Dili, Comissão Anti Corrupção (CAC-sigla Português) halo’a Sosializasaun Formatu Arendimentu Bens Interese No Agradadu Familiar Ba Komandu Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL).

Reprezentante Segundu Komandante Jerál PNTL Inspetúr Jerál Superintendente Xefe Carlos Jerónimo iha ninia intervensaun ba aktividade ne’ebe hala’o sexta-feira (09/09) ne’e iha Kuartél Jerál hateten ohin tempu oportunu ida diak ba Komandu PNTL relasiona ho konvite ne’ebe mai husi CAC determina kedas katak iha loron 29 fulan Setembru sei halo deklarasaun kona-ba riku-soin sira.

“Ho ida ne’e lori Komandu PNTL nia naran hato’o ami nia agradesimentu ba ekipa CAC ne’ebe mai fó informasaun sira ne’ebe relasiona ho formatu deklarasaun kona-ba riku-soin sira, husu ba ita hotu atu deklara didiak tanba ita hanesan ajente Estadu nian hodi bele kontribui ba medidas kombate Korupsaun nian”, esplika Inspetúr Jerál PNTL ne’e.

Superintendente Xefe ne’e afirma bazeia ba konvite ne’ebe maka husi CAC, maka Komandante Jerál orienta hodi komunika kedas ba Komandante Komandu PNTL munsipiu hotu no Xefe Servisu sira ne’ebe maka tutela kargu ne’ebe importante atu bele mai hodi rona esplikasaun ka sosializasaun husi CAC.

Iha fatin hanesan, Adjuntu Komisariu CAC Luis de Oliveira Sampaio ba Asuntu Prevensaun no Sensibilizasaun hateten ekipa CAC agradese ba konvite ne’ebe mai husi Komandu PNTL atu bele partilla ka fahe informasaun politika Estadu nian ne’ebe transforma liu husi Lei Nu.7/2020 kona Medidas Prevensaun no Kombate Korupasaun.

“Eventu ida ne’e manifesta sentidu pretense no interese bo’ot husi Komandu PNTL atu hamutuk ho CAC iha politika Estadu nian ba kombate krime Korupsaun iha Timor-Leste, liu husi Lei Nu.7/2020 kona Medidas Prevensaun no Kombate Korupasaun; Lei ne’e iha jerál enkuadra elementu importante hat maka hanesan ida koalia kona-ba Medida sira Prevensaun no Kombate Korupasaun, segundu kona-ba Estadu adopta mekanizmu sira, boa prátika sira ne’ebe iha rai liur hodi intruduz iha ita nia sistema ne’ebe ita sei aprende hamutuk oinsa atu prense iha sistema plataforma online”, tenik Adjuntu Komisariu CAC ne’e.

Luis de Oliveira hatutan tan pontu seluk husi elementu importante hat maka reforsa medidas represivu existensia sira katak iha Lei Nu.7/2020 aktualiza no define tan tipe krime korupsaun sira ne’ebe introduz iha ita nia Estadu maibé ohin ita atu foka liu kona-ba regime deklara bens e interese. Estadu hamosu Lei Nu.7/2020 ne’e atu hatudu sentidu bo’ot Estadu nian kona-ba oinsa protégé ninia sidadaun sira ne’ebe hakna’ar-an iha instituisaun Estadu atu la monu ba tentasaun sira krime korupsaun nia no Lei ida ne’e partikularmente iha rejime deklarasaun rikusoin nian fó énfaze ba medida prevensaun, enkuantu medida represivu nu’udar opsaun últimu.

Hola parte iha sensibilizasaun ne’e Inspetúr Jerál, Komandante Komandu Administrasaun, Komandante PNTL munisipiu 13, RAEOA, Xefe Servisu no Xefe Departamentu sira iha Kuartél Jerál PNTL nian.

Media PNTL.            

 

Komandu F-FDTL no PNTL Asina Diretiva Konjunta Nu.2/2022

IMGL8497

Dili-Komandu Falintil Forsa Defeza Timor-Leste(F-FDTL) no Polisia Nasional Timor-Leste (PNTL) asina diretiva Konjunta Nu.2/2022 konaba regra Empenamentu Konjuntu  ba Trankulidade no seguransa hodi responde ba situasaun neébe maka akontese iha rai laran.

Xefe Estadu Major Jeneral F-FDTL Tanente Jeneral Falur Rate Laek hateten Asina diretiva konjuntu husi Komandu rua nudar dokumentu ida konaba regra Empenamentu de Arma, diretiva ida neé bazeia ba Diretiva Konsellu Ministru neebe maka Primeiru Ministru nudar mos Ministru Interior no Vise Ministru haruka mai no ami prepara no ejekuta hafoin fo ba Primeiru Ministru hodi fo konkordansia ikus liu  nuneé Ami halo diretiva ida neé atu responde situasaun neébe maka akontese iha rai laran.

Ita la jeneralija tanba laos iha teritoriu rai laran tomak maibe situasaun hirak neé mosu no media sosial neébe maka fo informasaun halo ajitasaun boot ida maibe ita hare liu-liu joventude sira neébe tau liman ba forsa Defeza no Seguransa; Ita hatene iha mundu tomak iha neébe deit kuandu problema social ruma mosu Polisia ho Militar sira halo neé sira mak sala hela deit neé hanesan kultura mundu nian mais ita labele abuza toó neba ita hatene katak forsa rua neé treinadu no Governu Estadu investe no halo ona istoria naruk nuneé hau hatoó katak neé afirmasaun soberania nian, se ita mak la respetu semak atu respetu fali.

Ema neébe maka kuandu la respeta instituisaun rua neé signifika insulta, tebe, desrespeita herois no martires sira nia luta, tenke kaermetin ita nia kultura nudar povu no nasaun.

Apelu ba instituisaun rua Ita boot sira tenke brani, preparadu no treinadu atu responde buat neébe diak no aat mais ita boot sira mos hanorin atu halo buat neébe diak. Militar ruma neébe halo labele halo desijaun mesak maibe tenke rona ordem Komandu ema ida la halo desijaun iha nia aan rasik por enkuantu iha ultimu instansia maka uza regra emprenamentu de armas ida neé maka hakerek iha diretiva konjunta neé.

Apelu ba komunidade sira espesialmente ba joventude neébe maka tuir relatoriu neébe tama katak neé signifika mal edukadu husi inan aman, organijasaun neébe nia partense ba no ajente edukasaun neébe maka hanorin nuneé ohin loron mosu mentalidade hanesan neé.

“Husu ba sira nia karera sei naruk, oan no bei oan sira nia karera sei naruk Ami sira neébe iha neé Imi nia maun no imi nia aman sira neébe tur iha instituisaun rua neé loron ida ami sei troka no joventude sira maka sei mai troka tanba neé prepara aan foti buat neébe diak para halo tuir”.

Ami instituisaun rua neé hamutuk hahu ohin ba oin ami servisu hamutuk lao hodi hare saida maka akontese “Custa o que custar dura o que durar ”Ami sei la husi sakrifisiu hirak neébe tinan naruk atu monu ba rai ami sei tutur, hasan, leba, haklilino dada maske todan kuandu ami hamutuk maka nasaun forte, Ami iha apoiu komunidade, povu, igreja Katolika, joventude nasionalista no patriota sira, komunidade internasional neébe solidariu ho ami neébe husu para ita hotu halo buat neébe diak no los ami husu kontribusaun povu timor neébe barani, aswain, povu unidu no fiar nain nuneé ita hotu hamutuk hodi nasaun ida neé ita fiar malu no rona malu tanba o mak timor, hau mak timor, nia mak timor no ita hotu mak timor iha rai Timor Loro Sae.

“Hau fiar katak maioria joventude laos mak sira neébe tuda membru F-FDTL, sira neébe soe bomba Molotov ba Polisia”.

Kuandu Ami tur hamutuk iha neé signifika ami nia komprimisiu iha neé ba oin ami servisu hamutuk Lei difini ida-idak tuir nia servisu no ami halo kordenasaun nafatin apoiu nafatin no kordena malu hanesan liman karuk no los neébe kompleta malu ho apoiu povu tomak nian no inan aman sira kontribui informasaun nuneé oan sira neébe hahalok aat labele husik liu.

Iha okajiaun neé Segundu Komandante Jeral PNTL Komisariu Polisia Mateus Fernandes hateten akontesmentu neébe maka komplika situasaun seguransa rai laran iha komfrontu entre Artes Marsiais iha munisipiu Dili neébe komplika ba estabilidade nasional ida neé sai hanesan prekupasaun governu nian nuneé hasai Rejolusaun Nu.26 iha loron 06 setembru 2022 atu komandu rua bele halo Komandu konjunta ba emprenamentu asuntu neébe agora daudaun ita hotu infrenta.

Enkontru hamutuk Forsa Armada ho PNTL, membru Governu Vise ministru Interior no Sekretariu Estadu Joventude no Desportu, Artes Marsiais no KRAM oinsa para hamutuk retoma fila-fali ordem publika iha nia fatin tanba iha situasaun neébe akontese halo ema barak sente prekupa no paniku.

Liu husi lider Arte Marsiais no estrutura sei kolabora ho autoridade seguransa ba membru hirak neébe maka involve iha krime sei prosesu tuir lei, lider arte Marsiais ho nia estrutura kompromete atu kolabora iha paz no estabilidade ba sira neébe maka kria violensia no Lider arte marsiais sira konkorda kuandu problema ruma mosu lalika dun malu maibe buka rezolve, eduka no kontrola membru tur lei Nu.5/2017 Rejime juridiku konaba pratika artes marsiais, Rituis Armas Brancas Rama Ambon no alterasaun ba kodigu penal nomos Rejolusaun governu Nu.4/2020 konaba reativasaun arte marsiais, primeru diretiva KRAM konaba kriteriu rejistu no organizasaun artes marsiais no diretiva konaba mata dalan ba treinamentu.

Lider arte marsiais no estrutura konkorda atu atributu arte marsiais sei uza deit iha fatin treinamentu duke uza ba fatin publiku hodi halo fila-fali auto stop ba Liberdade publiku nomos ba organizasaun ruma, halo terror, amiasa, anarkismu no estraga ema seluk nia sasan satan familia balu tauk no refujia ba fatin seluk.

Empenamentu ida ne’e katak operasaun ida neé forsa instituisaun rua afirma konkordansia hirak neébe maka ohin hau temi iha leten katak durante neé KRAM fo ona regulamentu no regras atu regula arte marsiais maibe la inplementa tanba neé forsa rua hamrik para afirma situasaun neébe lhalo komunidade kontinua hakfodak, paniku no sidade Dili Bandidu maka nakonu tanba neé ita tenke asegura.

Instituisaun rua sei defende legalidade demkratiku no disiplina no lei neébe maka vigor rigrojamente tuir regras empenyamentu konjunta hodi garante trakulidade seguransa interna ho filosofia neutru no imparsial.

Serimonia asina Diretiva konjuntu neé hola parte mos husi Estrutura F-FDTL ho Estrutura PNTL. Media PNTL

 

 

 

Komandu PNTL halao Reuniaun ho Komandu F-FDTL no Lider Arte Marsiais no Rituais

IMGL8207

Dili-Komandu Polisia Nasional Timor-Leste (PNTL) halao Reuniaun ho Komandu F-FDTL no Lider Arte Marsiais no Arte Rituais sira atu fo solusaun ba problema ne’ebe maka akontese no reestabiiliza seguransa rai laran hodi asegura paz no hakmatek ba povu no nasaun

Komandante Komandu Operasaun Superintendente Xefe Polisia Pedro Belo hateten Reuniaun ne’ebe maka ohin realiza iha Kuartel Jeral bazeia ba Despasu Konjuntu No.01/MI-MD/IX/2022 orentasaun husi Primeiru Ministru Taur Matan Ruak nudar mos Ministru Interior liu husi Vice Ministru Antonio Armindo ne’ebe maka ohin organiza hodi reuniaun hamutuk ho Sekretariu Estadu Joventude no Desportu, Prezidente Komisaun Reguladora Arte Marsiais (KRAM), Xefe Estadu Major Jeneral F-FDTL, hamutuk ho Lider Arte Marsiais no Arte Rituais, Nia hato’o asuntu ne’e liu husi komferensia emprensa iha Kuartel Jeral PNTL Kaikoli Dili, kuarta (07/09).

Nia esplika Reuniaun ida ohin ho nia objetivu oinsa lider Arte Marsiais sira hamutuk no kontribui ba estabilidade nasional hodi nune’e servisu hamutuk ho Polisia no F-FDTL atu nune’e ita hotu fo garantia fila-fali ba komunidade katak hahu agora ba oin sei lamosutan problema.

Iha reuniaun ida ne’e hamosu solusaun ne’ebe maka mai husi Lider Arte Marsiais no Arte Rituais PSHT, Kera-Sakti, KORK no Arte Rituais 77 sira ne’ebe maka kompremitidu katak vitima sira ne’ebe maka hetan estragus ba sasan sira maka sei ajuda no kontaktu malu oinsa atu rekopera fila-fali sira nia sasan ne’ebe maka hetan estragus ne’e hanesan solusaun diak ba hotu-hotu atu nune’e buat hotu bele sai diak liutan.

Iha reuniaun ida ne’e mos husi Lider arte Marsiais sira iha komitmentu ida katak sei servisu makaas atu fo disiplina ba membru hotu-hotu arte marsiais atu bele kopera no kria estabilidade diak ba rai doben Timor-Leste.

Iha biban ne’e lider Arte marsiais sira kompremitidu atu servisu makaas hodi eduka sira nia membru sira atu kontribui ba paz no seguransa iha rai laran

“Apela ba membru husi Arte Marsiais No Arte Rituais hotu atu labele hatais farda no atributu hotu ne’ebe iha ligasaun ho organizasaun nian hodi halo movimentu iha fatin publiku hodi hamosu provokasaun, hamosu konflitu no instabilidade iha komunidade nia leet,” sira promete.

Iha okajiaun ne’e Lider Arte Marsiais PSHT Pedro Aparicio lori membru tomak nia naran husu diskulpa ba Komandu F-FDTL ho Komandante Komponente Naval sira tanba iha membru balu ne’ebe baku membru F-FDTL no membru sira ne’ebe komete krime tenke kopera ho autoridade seguransa atu entrega aan ba PNTL ou ba sede PSHT iha Timor Lodge nune’e husi estrutura maka sei lori ba aprezenta ba Polisia no lalika prekupa tanba hotu-hotu servisu tuir lei.

“Husu diskulpa mos ba Komunidade, Governu no Estadu tanba Ami nia membru sira dalaruma involve iha krime, maibe hahalok krime ne’e responsabilidade pessoal ida halo krime maka ba hatan maibe aktus ne’ebe maka sira hamosu prezuizu ba komunidade organizasaun PSHT prontu atu fo kompensasaun tanba ne’e husu ba komunidade sira ne’ebe maka afetadu husi komflitus ne’ebe maka akontese iha loron 05/09 favor ida hato’o keixa, reklama ou hato’o karta ba ami hafoin ami servisu hamutuk ho PNTL Servisu Investigasaun Kriminal atu halo investigasaun ba Danus hirak ne’e hodi fo kompensasaun ida ne’ebe justu,”dehan Aparicio.

Liu husi komferensia emprensa ne’e Lider Arte Marsiais no Arte Rituais sira hamosu lian ida deit oinsa atu kontrola membru sira no bolu atensaun ba sira nia membru sira atu hamutuk hametin unidade nudar timor oan hodi kontribui ba paz no estabilidade rai laran. Media PNTL

Kazu Suisidiu Iha Sela Detensaun, Komandu PNTL Foti Medida Kautelares Ba Membru Na’in Walu

IMGL5760

Dili, Relasiona ho kazu suisidiu ida ne’ebe maka akontese iha loron 01 fulan Setembru tinan 2022, iha sela detensaun Komandu PNTL munisipiu Dili maka Komandu Jerál foti medida Kautelares hodi fó suspensaun preventiva durante loron 60 ba membru PNTL munisipiu Dili na’in walu.

Porta Voz Komandu PNTL Superintendente Xefe Armando Monteiro liu husi konferensia imprensa segunda-feira (05/09) ne’e aktualiza kazu loron 01 fulan Setembru nian iha sela detensaun Komandu PNTL munisipiu Dili katak husi akontesimentu kazu ne’e iha oras 19h25 Komandante Komandu PNTL munisipiu Dili ho nia estrutura halo reuniaun ho Xefe Servisu Investigasaun Kriminal PNTL Superintendente Jorge Monteiro ho nia ekipa, Prokurador Distrital Dili Dr.Jacinto Babo, Defensor Públiku Dr.José Telo S. Cristovão, PDHJ, Sosiedade Sivil no reprezentante husi organizasaun PSHT Dr.Pedro Aparicio.

Rezultadu husi reuniaun ida ne’e, iha konkordansia presiza kria Ekipa Investigasaun Konjuntu External no Internal PNTL nian, ne’ebe maka hahu’u hala’o ona servisu iha data akontesimentu ne’e. Iha loron 02 fulan Setembru tinan 2022 iha oras 08h30 Servisu Investigasaun Kriminal PNTL halo pedidu Outopsia ba Ministeriu Públiku hodi hetan despasu Outopsia.

Basea ba reuniaun konkordansia iha Komandu PNTL munisipiu Dili atu garante Professional, Transparansia no Akuntabilidade maka iha oras 14h00 PSIC no médiku Patologia husi HNGV Dili maka halo Re-Konstrusaun Lokal do Krime. Iha loron 03 fulan Setembru 2022, oras 16h00 PSIC no médiku maka halo Outopsia ba vitima iha sala Mortuario HNGV Dili.

Iha loron 02 fulan Setembro 2022 Komandante Jerál PNTL hasai Despasu Urjenti ho Nu.365/CG-PNTL/IX/2022, nomeia Ofisial PNTL na’in hat (4) hodi halo Investigasaun Internal Urjenti ba kazu ne’e. Relatoriu Nu.Ref.322/GAB/Xefe/SIK/PNTL/IX/2022 ho asuntu relatoriu kazu deskonfia Suisidiu iha Sela Komandu PNTL munisipiu Dili. Despasu Nu.365/CG-PNTL/IX/2022 asuntu Nomeasaun ekipa Investigasaun Konjuntu ba Komandu PNTL munisipiu Dili ba Kazu Nuc.0186/22/DIDIL. Despasu Nu.119/2ºKJ-PNTL/IX/2022 asuntu Suspensaun Preventiva no Submete ba Prosesu Disiplinar no Kriminal.

“Ohin loron 05 fulan Setembro 2022, Komandu Jerál PNTL foti Medida Kautelares hodi fó Suspensaun Preventiva durante loron 60 ba membru Komandu PNTL munisipiu Dili na’in walu (8) kompostu husi ofisial na’in tolu (3), Sargentu na’in ida (1) no Ajente na’in hat (4) ne’ebe maka hala’o sira nia kna’ar durante kazu ne’e mosu hodi rezulta ita nia sidadaun ida ho identidade JB tinan 20 mate iha Sela Detensaun, hodi submete ba prosesu Investigasaun Disiplinar no Kriminal ninian”, esplika Porta Voz Komandu PNTL ne’e.

Tanba ne’e liu husi oportunidade ida ne’e lori Komandu Jerál PNTL nia naran husu nafatin ba sidadaun Timor oan hotu, labele monu ba Manobra individu  ou grupu balun ne’ebe maka lansa Propaganda oin-oin iha Media Sosial, hamutuk ita kria Paz, Unidade, Amizade, Promove ita nia identidade, Kultura hodi kontribui Estabilidade, Seguransa no Desenvolvimentu Nasional.

Atu informa katak agora dadaun ita nia ekipa PNTL ne’ebe maka lidera husi Xefe Departamentu Polisiamentu Komunitaria Nasional ho mós lori Komandu nia naran hato’o Sentidu Kondelênsia, hasoru familia matebian iha ninia residensia Audian.

Media PNTL.

Membru UEP Kompania CSP nain 24 Kompleta Kursu Baziku da-Toluk

300583423_1497808057309842_7615984900018835993_n

Dili- Membru Unidade Espesial Polisia(UEP) kompania Seguransa Pessoal (CSP-sigla portuges) nain 24 kompleta kursu baziku da-toluk konaba oinsa asegura seguransa ho masimu ba nain ulun sira.

Segundu Komandante Jeral PNTL Komisariu Polisia Mateus Fernandes hateten Ita nia nasaun nurak hasoru dezafiu oi-oin liu-liu Polisia Nasional Timor-Leste oinsa maka halao nia knar diak liu iha povu nia leet tanba ne’e maka esforsu ne’ebe maka ita halo Polisia hotu-hotu tenke trenu bebeik atu nune’e sira ne’ebe eskolta Nai Ulun sira iha kompetensia no karater ida neébe maka diak, Nia hato’o asuntu ne’e iha Kuartel UEP Bairo-Pite Dili kinta(01/09).

Nia hatutan Atu dehan tan katak Close protesaun pessoal neé laos buat ida halimar servisu ida neébe difisil teb-tebes tanba neé maka ho treinamentu hirak neébe maka ita boot sira partisipa espera ida neé bele kontribui hodi hatudu is PNTL nian ba ita nia povu no nasaun.

“Hau espera katak durante fulan ida imi nain 24(feto nain 4 no mane 20) neébe maka passa iha kursu neé imi bele aproveta didiak lisaun no espererensia neébe maka imi hetan hodi fornese seguransa neébe diak ba Nai ulun sira liu-liu dezenvolvimentu ba ita nia nasaun no povu,”Nia dehan.

302534644_1497804810643500_7197671421495842286_n

Parabens ba partisipante sira neébe maka kompleta ona kursu neé, Ami dezafia imi nia susesu no servisu iha kampu no labele ronatan informasaun mai husi Nai Ulun sira katak individu ida neé hateten informasaun ida née no individu ida neba hateten informasaun neba, Polisia tenke kontinua kaer metin profesional, disiplina, neutru no imparsial.

Iha okajiaun neé Vise Ministru Interior Antonio Armindo hateten governu liu husi Ministeriu Interior ható parabens ba membru  sira neébe maka ohin konklui terseru kursu ba CSP nian, parabens ba treinador sira neébe maka dedika ona tempu, enerjia no kapasidade durante fulan ida nia laran hodi hanorin kolega sira seluk atu banati tuir buat hirak neébe maka ita boot sira halo ona durante tempu naruk ida neé mak ita presija, bukae ida neébe maka ita hatene ita presija transfere no transforma kolega sira seluk.

Nia hatutan Governu konstitusional da-VIII nia politika atu dezenvolve instituisaun PNTL hodi hare normas legal sira hanesan Estatutu Pessoal neébe produs ona no aprova ona iha Konsellu Ministru, bem estar neébe inportante, rejime remuneratoriu hodi hasae salariu %5 no tinan oin aumentatan %15 (hamutuk %20) maske seidauk naton maibe governu hanoin ona katak bem estr ba ita boot sira neé inportante hafoin ejiji PNTL nia prontidaun, profesionalismu no loyalidade.

Iha serimonia enseramentu ne’e entrega mos premiu trofeiu UEP Cup ba manan nain sira.

Partisipa iha serimonia ne’e reprezentante Embaxador Estadus Unidus America, Segundu Komandante TLPDP, Komandante Komandu Administrasaun, Komandante CFP, Komandante UEP ho estrutura, Xefe Departamentu Justisa, Diretor, Xefe Departamentu POLKOM, Diretur Jeral Migrasaun, Partisipante kursu, familia no komvidadu sira. Media PNTL

Kazu Suisidiu Iha Sela Detensaun Komandu PNTL Munisipiu Dili, Komandante Jerál Orienta Hodi Forma Ekipa Internal Investiga Kazu Refere

IMGL5333

Dili, relasiona ho akontesimentu ida ne’ebe akontese iha loron 01 fulan Setembro tinan 2022, iha Sela detensaun Komandu PNTL Munisipiu Dili Komandante Jerál PNTL Komisariu Polísia Faustino da Costa orienta hodi forma ekipa internal ida hodi investiga kazu refere.

Porta Voz Komandu PNTL Superintendente Xefe Armando Monteiro liu husi konferensia imprensa sexta-feira (02/09) ne’e hateten hanesan ita hotu akompaña hodi kalan (01/09) mosu akontesimentu ida kazu Suisidiu iha Komandu PNTL Munisipiu Dili.

“Hahu’u horikalan (01/09) iha reuniaun alarga Komandu PNTL munisipiu Dili ho PDHJ, Defensor Públiku, Ministeriu Públiku, tantu mós reprezentante familia matebian, no mós matebian nia organizasaun ne’ebe hamahon ann; husi reuniaun ida ne’e sei iha informasaun ne’ebe maka relevante no presiza investigasaun finalidade hafoin ida ne’e maka bele anunsia publikamente”, esplika Porta Voz Komandu PNTL ne’e.

Superintendente Xefe haktuir tan katak hafoin enkontru preparasaun seguransa ba serimonia simu Sua Eminência Cardeal Dom Virgilio do Carmo da Silva,SDB, maka Komandante Jerál PNTL sei hasai ordem urjensia ida no nomeia ekipa investigasaun internal PNTL ninian relasiona ho akontesimentu kazu ne’ebe maka ita hotu la espera atu akontese iha Sela detensaun Komandu PNTL Munisipiu Dili.

Media PNTL.     

Komandu PNTL Hala’o Enkontru Preparasaun Seguransa Serimonia Simu Sua Eminência Cardeal Dom Virgilio do Carmo da Silva,SDB

IMGL5280

Dili, Komandu Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL) sexta-feira (02/09) ne’e hala’o enkontru preparasaun seguransa ba serimonia simu Sua Eminência Cardeal Dom Virgilio do Carmo da Silva,SDB iha loron 5 fulan Setembro tinan 2022.

Porta Voz Komandu PNTL Superintendente Xefe Armando Monteiro liu husi konferensia imprensa hafoin enkontru hateten lori Komandu PNTL ho estrutura tomak hato’o Parabéns ba Sua Eminência Dom Virgilio do Carmo da Silva,SDB hanesan Cardeal dahuluk ba Uma Kreda Katolika iha Timor-Leste. Iha loron 5 fulan Setembro tinan ne’e Sua Eminência Cardeal Dom Virgilio do Carmo da Silva,SDB sei to’o iha Airporto Internasional Prezidente Nicolau Lobato ho Voo Euro Atlantik no sei simu husi sarani no ita nia entidade iha Timor-Leste.

“Hafoin husi Airporto Internasional sei kontinua liu route rotunda Comoro to’o mai iha rotunda EDTL no sarani simu iha igreja Katedral no kontinua hala’o misa Agradesimentu, hafoin ida ne’e ita nia autoridade seguransa akompaña Sua Eminência ba iha ninia residensia iha Lecidere; iha loron 6 fulan ne’e sei hala’o misa Agradesimentu ida iha Tasi-tolu ne’ebe maka sei partisipa sarani sira Uma Kreda nian husi Diocese tolu hanesan Dili, Baucau no Maliana; sei partisipa mós husi ita nia alta entidade no sei iha bainaka husi estrangeiru hanesan Bispu husi Australia, Bali no Kupang”, esplika Porta Voz Komandu PNTL ne’e.

IMGL5313

Superintendente Xefe ne’e informa liu husi oportunidade ida ne’e Komandu PNTL husu kolaborasaun ba sarani sira ne’ebe mai simu no partisipa misa agradesimentu ba ita nia Sua Eminência hahu’u husi Airportu to’o mai iha Katedral nune’e mós misa agradesimentu iha Tasi-tolu, kontribui hodi nune’e autoridade seguransa ne’ebe maka destaka/koloka iha Estrada bele orienta sarani sira tuir dalan ne’ebe maka bele ou labele liu.

Dom Virgilio do Carmo da Silva, Arsebispu Arkidioseze Metropolitana Dili, hetan nomeasaun husi Amo Papa Francisco hodi sai Kardela dahuluk Uma Kreda Timor-Leste nian. Konsistóriu ba Kriasaun Kardeal foun realiza ona iha loron 27 fulan Setembro 2022 iha Vatikanu-Roma. Kardeal foun sira ne’ebe maka Amo Papa Francisco hili hamutuk na’in 21, entre sira ida mak Dom Virgilio do Carmo da Silva,SDB.

Media PNTL.      

Atualija Informasaun Seguransa

IMG_2067

Dili- loron 24 fulan agostu 2022.

Komandu Jeral PNTL liu husi Porta Voz Superintendente Xefe Armando Monteiro atualija situasaun seguransa ordem publika jeralmente durante fulan Janeiru toó agostu 2022 lao diak kalma no hakmatek maske akontese asidente no insidente. kazu neébe maka Komandu PNTL rejista hamutuk 2.359.

Iha fulan agostu nia laran rejistu kazu hamutuk 235 husi kazu hirak kazu tolu (3) maka sai prekupasaun publiku maka hanesan kazu Homesidiu Agravadu iha Debos Suai neébe akontese iha loron 16 agostu nomos kazu perturbasaun no ordem publika iha kapital Dili laran iha loron 19 agostu iha Tuana Laran no Timor Lodge Comoro. Kazu hirak neé aprejenta ona ba Ministeriu Publiku nudar nain ba prosesu no hetan ona desijaun.

Entretantu Resetas neébe maka PNTL kolekta ba kofre estadu durante fulan Janeiru toó Agostu ba kategoria rua (2) kontrola viatura entrada tama no sai liu husi fronteira Mota-Ain no Salele hamutuk $69.427,00 no operasaun regulariza lei kodigu estrada hamutuk $368.068,00  total hamutuk $437.495,00.

Kazu Burla Informatika no krime Fraude Fiskal

Alende neé iha mos kazu Burla Informatika no krime Fraude Fiskal neébe komete husi kompania Fatukulu Margana Unip.Lda neébe maka PNTL atende horseik (23/08) hanesan investimentu konjuntu entre sidadaun estranjeiru no Timor-Leste neébe maka fo empregu ba sidadaun timor oan hamutuk nain 143 nudar Dep collector.

Kompania lokal neébe maka halo investimentu konjuntu lahatene kompania ida neé ninia ejistensia, atividade no identidade maibe sistema hotu-hotu liu husi WhatsAPP group.

PNTL liu husi Servisu Intelijensia no Servisu Investigasaun Kriminal  servisu hamutuk hodi identifika kompania Fatukulu Margana Unip.Lda neébe hasai lisensa negosiu ba area telekomunikasaun maibe atividade neébe maka sira halao fo imprestimu online ba sidadaun iha Indonezia.

“Kompania estranjeiru ADT uza aplikasaun foun ho naran Indodana no liu husi aplikasaun Fintech fo empresta osan ba devedor sira iha Indonezia kompania ida neé ninia jestor ho inisial PB, AS, RA no FG (sidadaun timor oan), atividade neé halao iha estranjeru no uza sidadaun timor oan sai hanesan operador ho sistema aplikasaun hotu-hotu fornese husi kompania estranjeiru ba ita nia sidadaun hodi sisi osan ba devedor sira uza telekomunikasaun iha timor no sai iha telekomunikasaun Indonezia nian (STI-Sampoena Telekomunikasi), traballador sira uza telfone no sim card husi kompania neé hodi sisi devedor sira tuir prazu neébe maka iha no tenke kumpri selae sira fo multa dobru hodi fo benefisiu ba kompania,”Nia esplika.

Prosesu investigasaun ba kazu neé lao hela agora daudaun suspetu nain rua (2) sei kontinua submete ba prosesu investigasaun no SIC husu kedas orientasaun no autorijasaun hodi kalan no detein suspetu hodi submete ba prosesu investigasaun.

Alende kaptura kompania nain SIK mos halo aprensaun ba sasan objetu balu neébe maka kompania neé uza hodi halo servisu hanesan komputador unidade 41 no asesores seluk hanesan kamera CCTV no dokumentus seluk neébe maka ligadu ho sira nia atividade.

PNTL sei servisu hamutuk ho MTCI, SERVE no Bancu Central no Financial Intelligent Unit (FIU) oinsa atu bele deskobre motive husi investimentu ida neé.

Porta VOZ neé husu ba sidadaun hotu hodi alerta no atensaun promesa midar husi investor sira neébe tenta mai atu halo investimentu hamutuk ho ita no husu lisensa halo atividade iha ita nia rain maibe toó ikus lisensa neébe maka fo utilija sala hodi halo atividade iha nasaun seluk hodi deskredita ita nia kredibilidade no dignidade sidadaun timor oan no nasaun. Media PNTL